12 mars 2009

Den döda kanariefågeln

Efter att ha blivit uppmanad i ett mycket intressant inläggLesswrong (en avknoppad blogg från Overcoming bias) blev jag inspirerad att komma med mitt bidrag i frågan som diskuteras.

Artikeln utgår från att man som rationalist och t.ex religions-kritiker bara angriper symptomen. I stället borde man angripa själva kärnfrågan, dvs hur man förhindrar att vidskepelse uppstår över huvud taget. Man likställer religion (eller astrologi, feng shui, rutgängeri, homeopati etc. etc.) med den döda kanariefågeln i kolgruvan. Kanariefågeln är död, då allsköns vidskepligheter florerar i samhället, men den är inte självdöd. Det finns en bakomliggande orsak vilken står att finna i vårt sätt att tänka, framför allt våra brister i att tänka rationellt.

Hur kan man få någon att bli en rationellt tänkande människa, fri från vidskeplighet, utan på något sätt beröra de vidskepligheter man kritiserar, bara genom att använda generella motoder runt rationalitet?

Premissen för artikeln är alltså att vi måste se till oss själva och vårt sätt att tänka för att kunna utrota vidskeplighet och lära oss att agera rationellt. Jag håller med i detta resonemang, men tycker samtidigt att det fortfarande är på sin plats att bekämpa individuella vidskepligheter och dess konsekvenser parallellt. Det långsiktiga arbetet att lära människor om rationellt tänkande är extremt viktigt för framtida generationer, men det kortsiktiga arbetet att motarbeta vidskeplighet har en större inverkan för att minska lidandet i människors vardag. En ytterligare orsak till att det kanske är bättre att lägga huvuddelen av energin på framtida generationer, är att de som idag har en vidskeplig världsbild är benägna att försvara den på gund av vår inbyggda ovilja att acceptera förluster. Detta gäller inte bara ekonomiska förluster, utan även förluster i nedlagd tid, energi och sociala sammanhang. Pekka S på orsakverkan skrev ett bra inlägg om loss aversion bias för ett tag sedan som föklarar fenomenet bra på svenska. Det har även tagits upp i ett avsnitt av SVT's hjärnstorm.

Ett bra avstamp på vägen mot att lära människor att agera rationellt, borde vara att försöka få dem att förstå att vi instinktivt är irrationella. Det finns mängder av forskning om våra inbyggda tendenser att agera irrationellt, en bra början är min favoritartikel på wikipedia som jag länkat till tidigare: list of cognitive biases. Vår hjärna är inte konstruerad för logiskt tänkande och rationella analyser av en situation vi befinner oss i. Evolutionen har sett till att våra instinktiva "ryggmärgs"-reflexer ofta är irrationella, som någon form av hårdkodad försiktighetsprincip. Detta har säkerligen räddat många av våra förfäder från verkliga faror, men har bi-effekten att vi bygger upp irrationella rädslor och förklaringsmodeller. Detta är ingenting som heller kan åtgärdas, alla drabbas av instinktivt irrationella reaktioner, även jag som hårdnackad skeptiker. Det vi däremot har kontroll över, är hur vi i efterhand analyserar våra reaktioner och att vi faktiskt tar oss tid att reflektera över hur vi agerat och varför. Det är även en bra metod att använda i vården av ett förhållande till en annan människa.

Men detta räcker inte hela vägen, eftersom vi inte kan analysera vårt irrationella beteende om vi inte vet hur vi kan kritisera det från ett rationellt perspektiv. När man förstår att man är en irrationell varelse, med ett biologiskt inbyggt motstånd mot att agera logiskt, är alltså lämpligen nästa steg att förstå logik. Personligen är jag mycket förtjust i bayesisk logik (varning för formler), som kan appliceras på otroligt många områden. Allt från diskussioner om politik till ekonomisk teori och debatterande av konspirationsteorier. Mycket förenklat kan man säga att det handlar om att sätta sannolikheten för ett visst utfall av en aktivitet baserat på tidigare utfall av samma aktivitet. Man kan egentligen säga att det är en enkel förklaring för hur den vetenskapliga metoden fungerar. Bayesisk logik har en mängd applikationer i samhället idag, som ett exempel kan nämnas något så trivialt som att många spamfilter tar hjälp av denna metod för att automatiskt avgöra om ett mail är spam eller inte.

Som jag nämnt i tidigare inlägg är de formella logiska felsluten bra att känna till för att förhindra att man ramlar i logiska fallgropar, eller låter sig luras av andra människors resonemang. Det är inte alltid lätt att upptäcka väl kamouflerade logiska felslut, vilket är anledningen till att jag anser att ett skeptiskt och kritiskt förhållningssätt är en bra utgångspunkt för att undvika att låta sig luras.

Mitt sista tips är att man ska lära av andras tidigare erfarenheter och begrunda detta när man möter ett nytt påstående. Hittills har naturliga förklaringar på observerade fenomen visat sig vara det ojämförligt mest tillförlitliga sättet att förklara hur världen är beskaffad. Som rationalist måste man ta detta i beaktande när någon kommer med extraordinära förklaringar på ett fenomen. Tidigare fenomen som betraktats som trolltyg och magi har visat sig ha helt naturliga förklaringar allt eftersom vi lär oss mer om vår värld. Sannolikheten att nya förklaringar på oförklarade fenomen ska vara av naturlig karaktär är därför överväldigande. Vissa kallar detta sätt att resonera för Ockhams rakkniv, men det är även en naturlig följd av Bayesisk logik.

Hur ska man då applicera detta för att nå ut till den breda massan? Ett exempel skulle kunna vara att man tar upp dessa ämnen i förenklad form i grundskolan eller gymnasiet. Utöver att bekämpa vidskeplighet och vanföreställningar, tror jag även att detta kan hjälpa elever att bättre förstå hur man applicerar kunskapen man inhämtar i skolan inom övriga ämnen och även i verkliga livet, där vi dagligen utsätts för budskap med fantastiska påståenden. Inte minst i form av reklam. Jag tror att detta ämnet skulle vara uppskattat, eftersom man kan göra det väldigt roligt och konfliktfyllt, men också för att det är ett ämne som berör alla människor. Man skulle till exempel kunna ha experiment i form av undersökningar i klassen som bas för att tala om kognitiva bias, eller tillsammans granska debattartiklar i ämnen som upprör och berör för att hitta logiska felslut. Utöver detta, tycker jag att det vore på sin plats att man tidigt i skolan lärde ut grundstenarna i den vetenskapliga metoden. Det ska inte behöva vänta till man hamnar på universitetet eller högskolan och det behöver framför allt inte göras krångligt och tråkigt.

5 tankar på vägen mot att bli en rationellt tänkande människa:
  1. Förstå och begrunda din inbyggda irrationalitet
  2. Förstå logiskt tänkande och logiska felslut
  3. Granska faktuella påståenden kritiskt, oavsett vem de kommer från
  4. Sök naturliga förklaringar i första hand
  5. Förstå att dina medmänniskor lider av samma inbyggda irrationalitet som du och att de agerar därefter

5 kommentarer:

  1. Jag håller med dig. Sånt här borde det jobbas mer med i skolan. Jag håller själv på att utbilda mig till gymnasielärare och just den vetenskapliga metoden och hur man ska tänka kring den är något jag försöker lägga mycket fokus på när jag är ute och praktiserar.

    SvaraRadera
  2. Intressant! Är det något som diskuteras mycket på lärarutbildningar? Kritsik granskning borde ju vara en stor del av utbildningen idag, speciellt när man delvis frångått katederundervisning och elever ska söka mycket information själva.

    SvaraRadera
  3. Intressant och viktigt inlägg. Har själv inte satt in mig i Bayesisk logik, men hade gärna velat behärska det bättre. Många av inläggen på Less Wrong / Overcoming Bias har gått mig förbi pga min bristande "insatthet".

    I slutet av detta inlägg kommer du in på den vetenskapliga metodiken och jag tror att en förståelse för denna skulle kunna göra mycket nytta. T ex tycker jag att Ernst & Singh på ett föredömligt sätt förklarar styrkan av god (medicinsk) forskningsmetodik i sin bok Salvekvick eller Kvacksalveri. Om folk förstod hur sanningsanspråk testas inom vetenskapen så skulle de förhoppningsvis uppskatta utfallen på ett helt annat vis.

    Sen tror jag precis som du skriver att det är väldigt viktigt att försöka förmedla de skeptiska tankesätten samtidigt som vi förmedlar resultaten av sådana tankesätt. Inte för att jag är någon expert inom kritiskt tänkande, men jag ser ändå att skepticism kan vara mycket värdefullt.

    (Roligt att du hittade mitt inlägg om Loss Aversion också. Den hade jag nästan glömt bort. Ska nog ta och läsa igenom lite gamla inlägg framöver, för den repetitionen lär behövas.)

    SvaraRadera
  4. Dessvärre tas det inte upp alls på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. Men sen är det inte mycket som tas upp där över huvudtaget tyvärr. Jag har själv läst ämnesbehörigheten i Lund, därav mitt intresse för att faktiskt få eleverna att arbeta källkritiskt och enligt den vetenskapliga metoden.

    SvaraRadera
  5. Göran, det är ju faktiskt skrämmande att man inte lär ut enklare form av källkritik och vetenskaplighet! Utan det blir man lätt lurad. Om man tar en titt på dagens media, så kan man med lite kunskap och kritiskt öga upptäcka om det är propaganda eller reklam och inte en artikel man läser.

    Pekka, OB o LW är otroligt tunga bitvis. Orkar oftast inte ta mig igenom allt, men då och då dyker något lite mer lättuggat upp. ;)

    Jag har inte läst Salvekvick eller Kvacksalveri, men däremot några andra böcker av Singh. Jag tycker hans sätt att beskriva den vetenskapliga metoden genom att berätta via historia är mycket underhållande och lärorikt. Blir ett bokinköp snart tror jag bestämt.

    SvaraRadera